Vår syn på barn och vår syn på hur barn lär, eller ska jag säga människosyn och kunskapssyn, har en direkt påverkan på hur vi utför vårt arbete, hur vi ställer frågor, hur vi lyssnar och hur vi erbjuder barnen miljöer. Ordnar vi miljöer för barnen eller för vuxna? Vad säger miljöerna till barnen? Hur blir barnen i deras miljöer? För visst är det väl så att förskolans miljöer ska vara till för barnen! Förskolan ska vara barnens arena. Hur erbjuder vi barnen en välkomnande miljö under inskolning/introduktion? För det är ju så att vi vill att barnen ska komma till oss och bara dras in i verksamheten. Den ska kalla, locka och ge något som barnen längtar till. Förskolan ska längta efter barnen, säga Välkommen till oss Vad vi har längtat, här får du vara med om spännande saker.
Välkomnande för alla, hur ser vi på det? Är vi välkomnande för alla? Barnen, familjerna besökande etc? Vad innebär det att vara välkomnande? Hur ser det ut i hallen?
Vad är kvalitet i förskolan? Hur och när ser vi kvalitet? Är det i process/projektarbetet eller är det i alla de andra vardagliga göromålen, sysslorna och bemötandet? På vägen upp hit till Stockholm pratade jag och en kurskamrat om just det att se kvalitet i arbetet med barnen. Att vi utvärderar projektarbetet men när utvärderas det andra? Är det inte lika viktigt? Vid maten till exempel, är det kvalitet att serva barnen med allt? Eller är det kvalitet att barnen får kommunicera om vad de vill ha, kommunicera på ena eller andra sättet. Måste vi föregå barnen med att fråga om de vill ha mjölk eller vatten att dricka? Kan det vara så att en ettåring kan visa vad hen vill ha? Det är ju jag helt övertygad om att de kan! Ja, det här måste vi börja prata om, nu!
Många utmanande frågor blev det ikväll, jag vet var jag står i det mesta men vet du?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar