Barnsyn och kunskapssyn Tankar från en hotellsäng

Vår syn på barn och vår syn på hur barn lär, eller ska jag säga människosyn och kunskapssyn, har en direkt påverkan på hur vi utför vårt arbete, hur vi ställer frågor, hur vi lyssnar och hur vi erbjuder barnen miljöer. Ordnar vi miljöer för barnen eller för vuxna? Vad säger miljöerna till barnen? Hur blir barnen i deras miljöer? För visst är det väl så att förskolans miljöer ska vara till för barnen! Förskolan ska vara barnens arena. Hur erbjuder vi barnen en välkomnande miljö under inskolning/introduktion? För det är ju så att vi vill att barnen ska komma till oss och bara dras in i verksamheten. Den ska kalla, locka och ge något som barnen längtar till. Förskolan ska längta efter barnen, säga Välkommen till oss Vad vi har längtat, här får du vara med om spännande saker.
Välkomnande för alla, hur ser vi på det? Är vi välkomnande för alla? Barnen, familjerna besökande etc? Vad innebär det att vara välkomnande? Hur ser det ut i hallen?

Vad är kvalitet i förskolan? Hur och när ser vi kvalitet? Är det i process/projektarbetet eller är det i alla de andra vardagliga göromålen, sysslorna och bemötandet? På vägen upp hit till Stockholm pratade jag och en kurskamrat om just det att se kvalitet i arbetet med barnen. Att vi utvärderar projektarbetet men när utvärderas det andra? Är det inte lika viktigt? Vid maten till exempel, är det kvalitet att serva barnen med allt? Eller är det kvalitet att barnen får kommunicera om vad de vill ha, kommunicera på ena eller andra sättet. Måste vi föregå barnen med att fråga om de vill ha mjölk eller vatten att dricka? Kan det vara så att en ettåring kan visa vad hen vill ha? Det är ju jag helt övertygad om att de kan! Ja, det här måste vi börja prata om, nu!

Många utmanande frågor blev det ikväll, jag vet var jag står i det mesta men vet du?

Pedagogistans roll och verktyg

Här kommer jag att samla på andra pedagogistors arbetsuppgifter och vad jag läser i litteraturen om vad en pedagogista kan ha för arbetsuppgifter.

Koppla styrdokument och den forskning som finns.

Versamhetsutvecklare

Mentor

Handledare

Represetnation för den pedagogiska verksamheten

Roll som motsvarar delar av verksamhetsledarens pedagogiska ansvarsområden

Leder diskussioner i olika utvecklingsgrupper och kopplar till teoretiska perspektiv

Bygga arbete på gemensam reflektion och dialog

Stöd för chef och pedagoger

Utmanar tankar hos enskilda pedagoger

Inspiratör och en som har nya idéer

Fyller i när vi stannar av

Pushar på när vi saktar ner

Ger energi i arbetet med barnen

ff

Förskola för hållbar utveckling

Åh! Läser just nu Maria Hedefalks avhandling om förskola för hållbar utveckling! Så intressant!
Jag ska försöka sammanfatta de tankar som fastnar hos mig när jag läser.

Hur viktigt det är att ge utrymme för och ge mening åt många olika sätt att se på ett problem, fråga, utmaning, tanke och fundering.

och för att undvika likriktning, normgivande och att vi lärare enkelriktar barnens meningsskapande och kunskapande.

För att få barnen att tänka och handla kritiskt, att utveckla barns förmåga att handla för hållbar utveckling och för att vi inte idag vet hur framtiden ser ut. Därför kan vi inte helt luta oss mot nuvarande forskning eller hur vi har handlat. Ge barnen möjligheter till handlingskraft och ett kritiskt tänkande.

Olika sätt att undervisa:

Faktabaserad undervisning - levereras det som be-

traktas som objektiva och sanna fakta till elever. Lärarens uppgift är att för-

medla vetenskaplig kunskap till eleverna.

Normerande undervisningstradition - en blandning av vetenskapligt och barncentrerat fokus men vetenskapen förväntas kunna lösa alla värderingsfrågor. Vetenskapen avgör vad som är rätt eller fel. Kunskap leder med automatik till förändringar i livsstil. Påverka attityder och handlingar. Värderingarna görs åt barnen.

Pluralistisk undervisningstradition -  det subjektiva som något naturligt, där det blir viktigt att diskutera normer och moraliska dilemman som en del av livet. Barn och  elever utvecklar förmåga att ta välinformerade och självständiga beslut.

Det vi vet idag räcker inte till för att kunna handla för en hållbar framtid. Här ligger inte fokus på att lära sig vad som är rätt handling nu, utan på att kunna analysera och fundera ut olika alternativa sätt att handla i en osäker framtid. Barn och elever behöver lära sig att deras handlingar har betydelse och att de utvecklar en vilja och mod att handla

Citat:
För att barn ska kunna utveckla en kritisk handlingsförmåga för hållbar utveckling
räcker det inte heller med att lära sig en mängd fakta. Studien har visat att lärare i förskolan bör uppmärksamma situationer där barn behöver göra moraliska värderingar. När barnen måste göra en värdering om en moralisk fråga, finns också möjligheten att de kommer fram till olika lösningar och de får då en möjlighet att kritiskt värdera de olika förslagen. Genom att erfara liknande situationer skapas förutsättningar för barnen att utveckla en kritisk handlingskompetens.

En förutsättning för att kunna agera kritiskt, är att något kan ställas mot något annat. När barn deltar i en diskussion med andra, till exempel när de undersöker något, finns förutsättningar för att olika uppfattningar kan ställas mot varandra. Om flera röster blir hörda, finns också förutsättningar för att fler uppfattningar verbaliseras.

Förskola för hållbar utveckling

Åh! Läser just nu Maria Hedefalks avhandling om förskola för hållbar utveckling! Så intressant!
Jag ska försöka sammanfatta de tankar som fastnar hos mig när jag läser.

Hur viktigt det är att ge utrymme för och ge mening åt många olika sätt att se på ett problem, fråga, utmaning, tanke och fundering.

och för att undvika likriktning, normgivande och att vi lärare enkelriktar barnens meningsskapande och kunskapande.

För att få barnen att tänka och handla kritiskt, att utveckla barns förmåga att handla för hållbar utveckling och för att vi inte idag vet hur framtiden ser ut. Därför kan vi inte helt luta oss mot nuvarande forskning eller hur vi har handlat. Ge barnen möjligheter till handlingskraft och ett kritiskt tänkande.

Olika sätt att undervisa:

Faktabaserad undervisning - levereras det som be-

traktas som objektiva och sanna fakta till elever. Lärarens uppgift är att för-

medla vetenskaplig kunskap till eleverna.

Normerande undervisningstradition - en blandning av vetenskapligt och barncentrerat fokus men vetenskapen förväntas kunna lösa alla värderingsfrågor. Vetenskapen avgör vad som är rätt eller fel. Kunskap leder med automatik till förändringar i livsstil. Påverka attityder och handlingar. Värderingarna görs åt barnen.

Pluralistisk undervisningstradition -  det subjektiva som något naturligt, där det blir viktigt att diskutera normer och moraliska dilemman som en del av livet. Barn och  elever utvecklar förmåga att ta välinformerade och självständiga beslut.

Det vi vet idag räcker inte till för att kunna handla för en hållbar framtid. Här ligger inte fokus på att lära sig vad som är rätt handling nu, utan på att kunna analysera och fundera ut olika alternativa sätt att handla i en osäker framtid. Barn och elever behöver lära sig att deras handlingar har betydelse och att de utvecklar en vilja och mod att handla

Citat:
För att barn ska kunna utveckla en kritisk handlingsförmåga för hållbar utveckling
räcker det inte heller med att lära sig en mängd fakta. Studien har visat att lärare i förskolan bör uppmärksamma situationer där barn behöver göra moraliska värderingar. När barnen måste göra en värdering om en moralisk fråga, finns också möjligheten att de kommer fram till olika lösningar och de får då en möjlighet att kritiskt värdera de olika förslagen. Genom att erfara liknande situationer skapas förutsättningar för barnen att utveckla en kritisk handlingskompetens.

En förutsättning för att kunna agera kritiskt, är att något kan ställas mot något annat. När barn deltar i en diskussion med andra, till exempel när de undersöker något, finns förutsättningar för att olika uppfattningar kan ställas mot varandra. Om flera röster blir hörda, finns också förutsättningar för att fler uppfattningar verbaliseras.

Att arbeta tvärvetenskapligt

Inom oss var och en, barn som vuxna finns en längtan att utforska naturen. Vi är i ständig relation med värden/världen runt oss och med olika levande organismer. Allt vi närmar oss pågår ett lärande. Alla har en känslig mottagning av den miljö som finns runt om oss. Vi blir känslomässigt berörda med olika reaktioner. I mötet med andra blir vi bättre på att kommunicera och tanken utvecklas då vi möter andra sätt att se. När vi ordnar möten mellan verklighet och den virtuella får vi olika sätt att möta verkligheten som gör att vi utvecklar vår visuella förmåga.
Det är viktigt att vi ger barnen utrustning för fördjupat lärande. Att vi uppmuntrar till att berätta för andra - förhandla för att komma vidare.

Viktiga aspekter på lärande:

• Arbeta i grupp för att ta in olika sätt att se genererar i att jag får nya tankar. (språk och kommunikation i Lpfö)
• Lärande sker inte när information "plussas" på. (Undervisning)
• Uppmuntra frågeställningar som fylls på med tiden istället.
• Miljön och verktyg erbjuder ett utforskande

1. Vara påläst och medveten om hur lärande fungerar. Hur vi lär oss och koppla till didaktiken. (Didaktik som ämne berör vad läraren skall tänka på vid undervisning, dess mål och medel samt sambandet dem emellan.) Vi lär oss inte genom information som läggs på varandra utan vi ser på lärandet att det sker när vi måste omformulera utifrån olika sätt att se, ett växelverkande utbyte.
2. Vi skapar förutsättningar för dynamik i relationerna. Gruppen viktig, att vara i relation, tvinga oss att formulera oss för varandra är utvecklande = lärande. Barn konfronteras i att argumentera i olika sätt att se.
3. Pedagogens ansvar att skapa miljöer som är rika av verktyg för att fördjupa sig. Många verktyg! Material som går att utforska med olika verktyg. Varierande material. De olika fördjupningarna som görs kommer inte från någon statlig läroplan utan byggs upp allteftersom. 

När barnen ser förvandlingen (nedbrytningen av en frukt, gönsak) ger det tankar om dåtid och framtid. (Naturvetenskap och Matematik Lpfö)

Pedagogerna ger inte svaren eller termerna eller orden för t ex fotosyntes istället försöker man hitta likheter. Det sätter igång en process där man går fram i steg. Viktigt då att processen utgår från att man lyssnar på barnen och att vara nära, Vygotskij se den proximala utvecklingszonen. Och att lära sig av många sammanhang ihop, Bruner.

Vi bygger en värld som hänger ihop och är gemensam.

Ett lärande som har en önskan om att lära!

Sammnanfattning av ett tvärvetenskapligt lärande i projekt (om t ex hur träd andas träd):

Barnen beskriver (adjektiv) t ex om man undersöker en frukt eller grönsak.

De skriver

De förflyttar sig i tid och rum

Argumenterar och förhandlar

De behandlar naturvetenskap (fotosyntes, ställer hypoteser, kretslopp)

Man tycker att fakta och termer är sådan information som är lätt och går att få genom t ex internet, familjen eller på torget. Man vill här istället ge fördjupad kunskap i det man läst sig på annat håll. Skolans ansvar är att lämna spår i det djupa sättet att lära och djupet i individen.

EU:s Åtta nyckelkompetenser

Denna referensram definierar åtta nyckelkompetenser och beskriver de viktigaste kunskaperna, färdigheterna och attityderna för var och en av dessa. Nyckelkompetenserna är

• kommunikation på modersmålet, det vill säga förmågan att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (lyssna, tala, läsa och skriva) samt språklig interaktion i lämplig och kreativ form i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang,
• kommunikation på främmande språk, vilket utöver färdigheterna för kommunikation på modersmålet innefattar förhandlingsteknik och interkulturell förståelse. Kunskapsnivån är avhängig av flera faktorer samt av förmågan att lyssna, tala, läsa och skriva,
• matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. Matematiskt kunnande är förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa en rad problem i vardagssituationer, med tonvikten på bearbetning, utövande och kunskap. Grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens är förmågan att bemästra, dra nytta av och tillämpa kunskaper och metoder som förklarar naturens värld. Det inkluderar en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till samt vårt ansvar som enskilda medborgare,
• digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik samt grundläggande färdigheter i informations- och kommunikationsteknik (IKT),
• lära att lära handlar om lärande, förmågan att fullfölja och organisera det egna lärandet, antingen individuellt eller i grupp utifrån det egna behovet, samt kunskap om metoder och möjligheter,
• social och medborgerlig kompetens. Social kompetens avser personlig, interpersonell och interkulturell kompetens och alla beteendeformer som hjälper individen att delta i samhällslivet och arbetslivet på ett effektivt och konstruktivt sätt. Det är kopplat till personlig och social välfärd. Kunskap om seder och bruk i de olika miljöer där människor verkar är nödvändig. Medborgerlig kompetens, och i synnerhet kunskap om sociala och politiska begrepp och strukturer (demokrati, rättvisa, medborgarskap och medborgerliga rättigheter), gör individen rustad för ett aktivt och demokratiskt deltagande,
• initiativförmåga och företagaranda är förmågan att omvandla idéer till handling. Det innebär kreativitet, innovation och risktagande samt förmågan att planera och leda projekt för att uppnå de mål som ställts upp. Individerna är medvetna om sammanhanget de verkar i och förmögna att utnyttja de möjligheter som står till buds. Detta utgör grunden för att tillägna sig de specialinriktade färdigheter och kunskaper som krävs av dem som bidrar till social eller kommersiell verksamhet. Detta bör omfatta medvetenhet om etiska värderingar och främjande av goda styrelseformer,
• kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer, vilket omfattar en medvetenhet om betydelsen av kreativa uttryck vad gäller idéer, erfarenheter och känslor i olika medier (musik, scenkonst, litteratur och visuella konstformer).

Dessa nyckelkompetenser är alla beroende av varandra och tonvikten för allihop ligger på kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor.

Maddelenas ord:

1. Vara i grupp
2. Argumentera
3. Erkänna att jag kan ha fel
4. Vara flexibel i tankesätt
5. Tänka i sätt som förändras
6. Kreativt tänkande
7. Tala flera språk på flera olika sätt

Stämmer de någorlunda överens? Ja det är en tolkningsfråga precis som vår läroplan kan tolkas.

Eftermiddagen spenderades på hotell Europa, i matsalen i källaren, där vi blev indelade i 3 grupper för att delge varandra hur vi pre-projekterat med våra arbetslag och om vi skrivit syfte och var vi är nu. Hur vi möter/bemöter ett arbetslag som är duktiga och allt rullar på i, kan tänka mig att det blir så... 

Vi fick reda på vår läxa inför septemberträffen och annan information.

Sedan var det dags för sista studiebesöket och teatime på olika förskolor, jag var på förskolan Robinson som namngetts efter Robinson Crusoe för hans kreativitet när han var på en öde-ö. 

Väl tillbaka till vandrarhemmet packade vi färdigt på en kvart och begav oss med taxi till Boo
lgna för övernattning på Bologna airport hotel. Skönt med ordentlig mat, riktig dusch med varmvatten och internationell frukost! 

 

"Barn är födda med kompetensen att skapa nya relationer."

18 maj och onsdag
Vi börjar dagen med gemensam reflektion med pedagogistan Maddalena Tedeschi omkring besöken vi gjorde igår. Man fick ställa frågor och uttala påstående.

Det var någon som frågade om säkerhetstänk på förskolorna i Reggio Emilia. Man hade sett trappor, smågrejer, öppet mellan ute och inne, barnen kunde röra sig fritt på förskolan.
Maddelena svarar att om barnen lär sig att närma sig farorna får de en större självkänls och självkännedom. Barnen ska successivt närma sig att det kan hända att man skrapar ett knä etc.

Någon frågade om anknytningsteorier.
Forskning visar att väldigt små barn kan lära sig av olika kontexter samtidigt och att de kan skapa relationer till flera objekt, de är födda med de kompetenserna! Och barnen skapar kontexter i rätt omgivningar/förutsättningar både med barn och med vuxna. Man ser inte förskolan som motpart till familjen. Man skapar en stark allians mellan förskola och familjer. Förskolan läggs till inte ersätter barnens erfarenhetsvärld. Man föredrar att prata om en kontext som skapar en relation till barnet inte en person. Barn är väldigt kompetenta i relationer, pedagoger är kompetenta och föräldrar är kompetenta! Se och värdesätt varandra! Se hinder/problem som möjligheter!
Egen notering: Titta på sveriges Babylab! Här forskar man om barns förmåga till relationer.

Det frågades om mycket mer men de här två sakerna tar jag med för det bekräftar ändå min övertygelse av att barn har förmågan att skapa många relationer. Vi tror ju på det kompetenta barnet, eller hur?

Det gavs väldigt mycket ros till förskolorna, man tyckte att miljöerna var både tilltalande och utmanande, man såg och kunde nästan ta på den otroliga respekt det finns för barnen och varandra.

Efter en välbehövlig kaffepaus berättade Paula Cagliari om en ny bok: Loris Malaguzzi och förskolorna i Reggio Emilia.


Men den tänker jag inte gå in på.

På eftermiddagen samlades vi blivande pedagogistor i Sala Kuwait för reflektion om söndagens aktivitet, att utforska staden ur särskilda  perspektiv där vårt perspektiv varit ljud, toner och klanger.
Hur var det? Vad gav det att gå i dialog med en stad? Vad gjorde det med oss?

Sedan fick vi möta pedagogistan Marina igen och försöka få en bild av pedagogistans roll i Reggio Emilia.
Find the essens of being a pedagogista, the daily work. Tyvärr stod hon och läste en lååååång text på engelska. De som inte är så bar på engelska kunde ju inte hänga med så bra. Dessutom med italiensk brytning.
Men hon började med att säga att det är en komplex roll som utvecklas i den kontext vi befinner oss i.

Ett fåtal timmar hade vi till shopping innan vi skulle ha en gemensam middag på en restaurang med pizzabuffé.

Tisdag i Reggio Emilia

Frukosten igår på vandrarhemmet var under all kritik! Rostmackor och marmelad! Visserligen kaffe ur automat och någon form av juice men nä inte för oss idag tack! Vi gick ner på Via Emilia och satte oss i solen och intog ett bakverk, dubbel espresso och färskpressad juice. Bättre men långt ifrån så nyttig det kan bli!

Förmiddagen spenderades på förskolan Martiri di Sesso (könets martyrer?)
Här fanns det en pedagogista som heter Alice, föreläste igår om planetariska meddelanden). Hon välkomnade oss men sedan var det ateljeristan Max som talade mest. Han berättade att det var en nybyggd förskola som var en privat donation. Skolan, mark och gård hade kostat runt 22 - 23 miljoner kronor. Här fanns tre avdelningar med 26 barn på varje och två förskollärare som arbetade 8:30-14. Förskolan hade öppet 7:30-16 så innan förskollärarna kom och efter de gått hem fanns det medhjälpare där. Man hade medvetet tillsammans med föräldrarna valt bort att ha leksaker, gungor och klätterställningar på gården. Det fanns naturmaterial, en vattenkälla för fåglar, grönsaksland och ett fåtal cyklar. Man ville att gården så mycket som möjligt skulle likna naturen utanför förskolan. Det viktiga var osmosen mellan ute och inne, ett flöde som inspirerar varandra.

Stenar att måla med vatten på. 

Högt gräs för möjligheten att undersöka.

Pedagogistans roll på förskolan då?
Hon har ingen direkt kontakt med barnen. Hon hade möten/fortbildningar med personal och kunde (sällan) om man bad om det ge råd. Hon hade kontakt med personalen på avdelningar vid behov för att ge återkast till barnen. Ömsesidighet fanns mellan pedagoger och pedagogistan. Hon träffade ateljeristan oftare än arbetslagen. Hon hade också en roll som projektledare, ser till så att det didaktiska projektet passar in i det förutbestämda och ger råd om det. Hon har också en förbindelseroll mellan projkten som försiggår på de olika förskolorna, hon ramar in så att man inte går helt utanför ämnet. Förhandling är det första redskapet men pedagogistan kan även säga nej när det inte funkar inom ramen.

Efter den obligatoriska pastalunchen fick vi träffa pedagogistan Marina Castagnetti (34 år som pedagogista) som berättade om arkivet av publikationer . Här fanns böcker, originaldokumentationer och projektpublikationer sparade sedan 1986. Här har man helt enkelt historian. Fantastiskt egentligen vilket arbete som legat bakom att samla in allt! Tänk om vi hade haft ett sådant arkiv att gå och gräva i och inspireras av om vi kör fast i våra projekt. Här fick man inte ta något med sig men man kan sitta där och läsa.

På kvällen gick vi till "trädtorget" och åt och drack gott!