Barnsyn och kunskapssyn Tankar från en hotellsäng

Vår syn på barn och vår syn på hur barn lär, eller ska jag säga människosyn och kunskapssyn, har en direkt påverkan på hur vi utför vårt arbete, hur vi ställer frågor, hur vi lyssnar och hur vi erbjuder barnen miljöer. Ordnar vi miljöer för barnen eller för vuxna? Vad säger miljöerna till barnen? Hur blir barnen i deras miljöer? För visst är det väl så att förskolans miljöer ska vara till för barnen! Förskolan ska vara barnens arena. Hur erbjuder vi barnen en välkomnande miljö under inskolning/introduktion? För det är ju så att vi vill att barnen ska komma till oss och bara dras in i verksamheten. Den ska kalla, locka och ge något som barnen längtar till. Förskolan ska längta efter barnen, säga Välkommen till oss Vad vi har längtat, här får du vara med om spännande saker.
Välkomnande för alla, hur ser vi på det? Är vi välkomnande för alla? Barnen, familjerna besökande etc? Vad innebär det att vara välkomnande? Hur ser det ut i hallen?

Vad är kvalitet i förskolan? Hur och när ser vi kvalitet? Är det i process/projektarbetet eller är det i alla de andra vardagliga göromålen, sysslorna och bemötandet? På vägen upp hit till Stockholm pratade jag och en kurskamrat om just det att se kvalitet i arbetet med barnen. Att vi utvärderar projektarbetet men när utvärderas det andra? Är det inte lika viktigt? Vid maten till exempel, är det kvalitet att serva barnen med allt? Eller är det kvalitet att barnen får kommunicera om vad de vill ha, kommunicera på ena eller andra sättet. Måste vi föregå barnen med att fråga om de vill ha mjölk eller vatten att dricka? Kan det vara så att en ettåring kan visa vad hen vill ha? Det är ju jag helt övertygad om att de kan! Ja, det här måste vi börja prata om, nu!

Många utmanande frågor blev det ikväll, jag vet var jag står i det mesta men vet du?

Pedagogistans roll och verktyg

Här kommer jag att samla på andra pedagogistors arbetsuppgifter och vad jag läser i litteraturen om vad en pedagogista kan ha för arbetsuppgifter.

Koppla styrdokument och den forskning som finns.

Versamhetsutvecklare

Mentor

Handledare

Represetnation för den pedagogiska verksamheten

Roll som motsvarar delar av verksamhetsledarens pedagogiska ansvarsområden

Leder diskussioner i olika utvecklingsgrupper och kopplar till teoretiska perspektiv

Bygga arbete på gemensam reflektion och dialog

Stöd för chef och pedagoger

Utmanar tankar hos enskilda pedagoger

Inspiratör och en som har nya idéer

Fyller i när vi stannar av

Pushar på när vi saktar ner

Ger energi i arbetet med barnen

ff

Förskola för hållbar utveckling

Åh! Läser just nu Maria Hedefalks avhandling om förskola för hållbar utveckling! Så intressant!
Jag ska försöka sammanfatta de tankar som fastnar hos mig när jag läser.

Hur viktigt det är att ge utrymme för och ge mening åt många olika sätt att se på ett problem, fråga, utmaning, tanke och fundering.

och för att undvika likriktning, normgivande och att vi lärare enkelriktar barnens meningsskapande och kunskapande.

För att få barnen att tänka och handla kritiskt, att utveckla barns förmåga att handla för hållbar utveckling och för att vi inte idag vet hur framtiden ser ut. Därför kan vi inte helt luta oss mot nuvarande forskning eller hur vi har handlat. Ge barnen möjligheter till handlingskraft och ett kritiskt tänkande.

Olika sätt att undervisa:

Faktabaserad undervisning - levereras det som be-

traktas som objektiva och sanna fakta till elever. Lärarens uppgift är att för-

medla vetenskaplig kunskap till eleverna.

Normerande undervisningstradition - en blandning av vetenskapligt och barncentrerat fokus men vetenskapen förväntas kunna lösa alla värderingsfrågor. Vetenskapen avgör vad som är rätt eller fel. Kunskap leder med automatik till förändringar i livsstil. Påverka attityder och handlingar. Värderingarna görs åt barnen.

Pluralistisk undervisningstradition -  det subjektiva som något naturligt, där det blir viktigt att diskutera normer och moraliska dilemman som en del av livet. Barn och  elever utvecklar förmåga att ta välinformerade och självständiga beslut.

Det vi vet idag räcker inte till för att kunna handla för en hållbar framtid. Här ligger inte fokus på att lära sig vad som är rätt handling nu, utan på att kunna analysera och fundera ut olika alternativa sätt att handla i en osäker framtid. Barn och elever behöver lära sig att deras handlingar har betydelse och att de utvecklar en vilja och mod att handla

Citat:
För att barn ska kunna utveckla en kritisk handlingsförmåga för hållbar utveckling
räcker det inte heller med att lära sig en mängd fakta. Studien har visat att lärare i förskolan bör uppmärksamma situationer där barn behöver göra moraliska värderingar. När barnen måste göra en värdering om en moralisk fråga, finns också möjligheten att de kommer fram till olika lösningar och de får då en möjlighet att kritiskt värdera de olika förslagen. Genom att erfara liknande situationer skapas förutsättningar för barnen att utveckla en kritisk handlingskompetens.

En förutsättning för att kunna agera kritiskt, är att något kan ställas mot något annat. När barn deltar i en diskussion med andra, till exempel när de undersöker något, finns förutsättningar för att olika uppfattningar kan ställas mot varandra. Om flera röster blir hörda, finns också förutsättningar för att fler uppfattningar verbaliseras.

Förskola för hållbar utveckling

Åh! Läser just nu Maria Hedefalks avhandling om förskola för hållbar utveckling! Så intressant!
Jag ska försöka sammanfatta de tankar som fastnar hos mig när jag läser.

Hur viktigt det är att ge utrymme för och ge mening åt många olika sätt att se på ett problem, fråga, utmaning, tanke och fundering.

och för att undvika likriktning, normgivande och att vi lärare enkelriktar barnens meningsskapande och kunskapande.

För att få barnen att tänka och handla kritiskt, att utveckla barns förmåga att handla för hållbar utveckling och för att vi inte idag vet hur framtiden ser ut. Därför kan vi inte helt luta oss mot nuvarande forskning eller hur vi har handlat. Ge barnen möjligheter till handlingskraft och ett kritiskt tänkande.

Olika sätt att undervisa:

Faktabaserad undervisning - levereras det som be-

traktas som objektiva och sanna fakta till elever. Lärarens uppgift är att för-

medla vetenskaplig kunskap till eleverna.

Normerande undervisningstradition - en blandning av vetenskapligt och barncentrerat fokus men vetenskapen förväntas kunna lösa alla värderingsfrågor. Vetenskapen avgör vad som är rätt eller fel. Kunskap leder med automatik till förändringar i livsstil. Påverka attityder och handlingar. Värderingarna görs åt barnen.

Pluralistisk undervisningstradition -  det subjektiva som något naturligt, där det blir viktigt att diskutera normer och moraliska dilemman som en del av livet. Barn och  elever utvecklar förmåga att ta välinformerade och självständiga beslut.

Det vi vet idag räcker inte till för att kunna handla för en hållbar framtid. Här ligger inte fokus på att lära sig vad som är rätt handling nu, utan på att kunna analysera och fundera ut olika alternativa sätt att handla i en osäker framtid. Barn och elever behöver lära sig att deras handlingar har betydelse och att de utvecklar en vilja och mod att handla

Citat:
För att barn ska kunna utveckla en kritisk handlingsförmåga för hållbar utveckling
räcker det inte heller med att lära sig en mängd fakta. Studien har visat att lärare i förskolan bör uppmärksamma situationer där barn behöver göra moraliska värderingar. När barnen måste göra en värdering om en moralisk fråga, finns också möjligheten att de kommer fram till olika lösningar och de får då en möjlighet att kritiskt värdera de olika förslagen. Genom att erfara liknande situationer skapas förutsättningar för barnen att utveckla en kritisk handlingskompetens.

En förutsättning för att kunna agera kritiskt, är att något kan ställas mot något annat. När barn deltar i en diskussion med andra, till exempel när de undersöker något, finns förutsättningar för att olika uppfattningar kan ställas mot varandra. Om flera röster blir hörda, finns också förutsättningar för att fler uppfattningar verbaliseras.

Att arbeta tvärvetenskapligt

Inom oss var och en, barn som vuxna finns en längtan att utforska naturen. Vi är i ständig relation med värden/världen runt oss och med olika levande organismer. Allt vi närmar oss pågår ett lärande. Alla har en känslig mottagning av den miljö som finns runt om oss. Vi blir känslomässigt berörda med olika reaktioner. I mötet med andra blir vi bättre på att kommunicera och tanken utvecklas då vi möter andra sätt att se. När vi ordnar möten mellan verklighet och den virtuella får vi olika sätt att möta verkligheten som gör att vi utvecklar vår visuella förmåga.
Det är viktigt att vi ger barnen utrustning för fördjupat lärande. Att vi uppmuntrar till att berätta för andra - förhandla för att komma vidare.

Viktiga aspekter på lärande:

• Arbeta i grupp för att ta in olika sätt att se genererar i att jag får nya tankar. (språk och kommunikation i Lpfö)
• Lärande sker inte när information "plussas" på. (Undervisning)
• Uppmuntra frågeställningar som fylls på med tiden istället.
• Miljön och verktyg erbjuder ett utforskande

1. Vara påläst och medveten om hur lärande fungerar. Hur vi lär oss och koppla till didaktiken. (Didaktik som ämne berör vad läraren skall tänka på vid undervisning, dess mål och medel samt sambandet dem emellan.) Vi lär oss inte genom information som läggs på varandra utan vi ser på lärandet att det sker när vi måste omformulera utifrån olika sätt att se, ett växelverkande utbyte.
2. Vi skapar förutsättningar för dynamik i relationerna. Gruppen viktig, att vara i relation, tvinga oss att formulera oss för varandra är utvecklande = lärande. Barn konfronteras i att argumentera i olika sätt att se.
3. Pedagogens ansvar att skapa miljöer som är rika av verktyg för att fördjupa sig. Många verktyg! Material som går att utforska med olika verktyg. Varierande material. De olika fördjupningarna som görs kommer inte från någon statlig läroplan utan byggs upp allteftersom. 

När barnen ser förvandlingen (nedbrytningen av en frukt, gönsak) ger det tankar om dåtid och framtid. (Naturvetenskap och Matematik Lpfö)

Pedagogerna ger inte svaren eller termerna eller orden för t ex fotosyntes istället försöker man hitta likheter. Det sätter igång en process där man går fram i steg. Viktigt då att processen utgår från att man lyssnar på barnen och att vara nära, Vygotskij se den proximala utvecklingszonen. Och att lära sig av många sammanhang ihop, Bruner.

Vi bygger en värld som hänger ihop och är gemensam.

Ett lärande som har en önskan om att lära!

Sammnanfattning av ett tvärvetenskapligt lärande i projekt (om t ex hur träd andas träd):

Barnen beskriver (adjektiv) t ex om man undersöker en frukt eller grönsak.

De skriver

De förflyttar sig i tid och rum

Argumenterar och förhandlar

De behandlar naturvetenskap (fotosyntes, ställer hypoteser, kretslopp)

Man tycker att fakta och termer är sådan information som är lätt och går att få genom t ex internet, familjen eller på torget. Man vill här istället ge fördjupad kunskap i det man läst sig på annat håll. Skolans ansvar är att lämna spår i det djupa sättet att lära och djupet i individen.

EU:s Åtta nyckelkompetenser

Denna referensram definierar åtta nyckelkompetenser och beskriver de viktigaste kunskaperna, färdigheterna och attityderna för var och en av dessa. Nyckelkompetenserna är

• kommunikation på modersmålet, det vill säga förmågan att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (lyssna, tala, läsa och skriva) samt språklig interaktion i lämplig och kreativ form i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang,
• kommunikation på främmande språk, vilket utöver färdigheterna för kommunikation på modersmålet innefattar förhandlingsteknik och interkulturell förståelse. Kunskapsnivån är avhängig av flera faktorer samt av förmågan att lyssna, tala, läsa och skriva,
• matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. Matematiskt kunnande är förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa en rad problem i vardagssituationer, med tonvikten på bearbetning, utövande och kunskap. Grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens är förmågan att bemästra, dra nytta av och tillämpa kunskaper och metoder som förklarar naturens värld. Det inkluderar en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till samt vårt ansvar som enskilda medborgare,
• digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik samt grundläggande färdigheter i informations- och kommunikationsteknik (IKT),
• lära att lära handlar om lärande, förmågan att fullfölja och organisera det egna lärandet, antingen individuellt eller i grupp utifrån det egna behovet, samt kunskap om metoder och möjligheter,
• social och medborgerlig kompetens. Social kompetens avser personlig, interpersonell och interkulturell kompetens och alla beteendeformer som hjälper individen att delta i samhällslivet och arbetslivet på ett effektivt och konstruktivt sätt. Det är kopplat till personlig och social välfärd. Kunskap om seder och bruk i de olika miljöer där människor verkar är nödvändig. Medborgerlig kompetens, och i synnerhet kunskap om sociala och politiska begrepp och strukturer (demokrati, rättvisa, medborgarskap och medborgerliga rättigheter), gör individen rustad för ett aktivt och demokratiskt deltagande,
• initiativförmåga och företagaranda är förmågan att omvandla idéer till handling. Det innebär kreativitet, innovation och risktagande samt förmågan att planera och leda projekt för att uppnå de mål som ställts upp. Individerna är medvetna om sammanhanget de verkar i och förmögna att utnyttja de möjligheter som står till buds. Detta utgör grunden för att tillägna sig de specialinriktade färdigheter och kunskaper som krävs av dem som bidrar till social eller kommersiell verksamhet. Detta bör omfatta medvetenhet om etiska värderingar och främjande av goda styrelseformer,
• kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer, vilket omfattar en medvetenhet om betydelsen av kreativa uttryck vad gäller idéer, erfarenheter och känslor i olika medier (musik, scenkonst, litteratur och visuella konstformer).

Dessa nyckelkompetenser är alla beroende av varandra och tonvikten för allihop ligger på kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor.

Maddelenas ord:

1. Vara i grupp
2. Argumentera
3. Erkänna att jag kan ha fel
4. Vara flexibel i tankesätt
5. Tänka i sätt som förändras
6. Kreativt tänkande
7. Tala flera språk på flera olika sätt

Stämmer de någorlunda överens? Ja det är en tolkningsfråga precis som vår läroplan kan tolkas.

Eftermiddagen spenderades på hotell Europa, i matsalen i källaren, där vi blev indelade i 3 grupper för att delge varandra hur vi pre-projekterat med våra arbetslag och om vi skrivit syfte och var vi är nu. Hur vi möter/bemöter ett arbetslag som är duktiga och allt rullar på i, kan tänka mig att det blir så... 

Vi fick reda på vår läxa inför septemberträffen och annan information.

Sedan var det dags för sista studiebesöket och teatime på olika förskolor, jag var på förskolan Robinson som namngetts efter Robinson Crusoe för hans kreativitet när han var på en öde-ö. 

Väl tillbaka till vandrarhemmet packade vi färdigt på en kvart och begav oss med taxi till Boo
lgna för övernattning på Bologna airport hotel. Skönt med ordentlig mat, riktig dusch med varmvatten och internationell frukost! 

 

"Barn är födda med kompetensen att skapa nya relationer."

18 maj och onsdag
Vi börjar dagen med gemensam reflektion med pedagogistan Maddalena Tedeschi omkring besöken vi gjorde igår. Man fick ställa frågor och uttala påstående.

Det var någon som frågade om säkerhetstänk på förskolorna i Reggio Emilia. Man hade sett trappor, smågrejer, öppet mellan ute och inne, barnen kunde röra sig fritt på förskolan.
Maddelena svarar att om barnen lär sig att närma sig farorna får de en större självkänls och självkännedom. Barnen ska successivt närma sig att det kan hända att man skrapar ett knä etc.

Någon frågade om anknytningsteorier.
Forskning visar att väldigt små barn kan lära sig av olika kontexter samtidigt och att de kan skapa relationer till flera objekt, de är födda med de kompetenserna! Och barnen skapar kontexter i rätt omgivningar/förutsättningar både med barn och med vuxna. Man ser inte förskolan som motpart till familjen. Man skapar en stark allians mellan förskola och familjer. Förskolan läggs till inte ersätter barnens erfarenhetsvärld. Man föredrar att prata om en kontext som skapar en relation till barnet inte en person. Barn är väldigt kompetenta i relationer, pedagoger är kompetenta och föräldrar är kompetenta! Se och värdesätt varandra! Se hinder/problem som möjligheter!
Egen notering: Titta på sveriges Babylab! Här forskar man om barns förmåga till relationer.

Det frågades om mycket mer men de här två sakerna tar jag med för det bekräftar ändå min övertygelse av att barn har förmågan att skapa många relationer. Vi tror ju på det kompetenta barnet, eller hur?

Det gavs väldigt mycket ros till förskolorna, man tyckte att miljöerna var både tilltalande och utmanande, man såg och kunde nästan ta på den otroliga respekt det finns för barnen och varandra.

Efter en välbehövlig kaffepaus berättade Paula Cagliari om en ny bok: Loris Malaguzzi och förskolorna i Reggio Emilia.


Men den tänker jag inte gå in på.

På eftermiddagen samlades vi blivande pedagogistor i Sala Kuwait för reflektion om söndagens aktivitet, att utforska staden ur särskilda  perspektiv där vårt perspektiv varit ljud, toner och klanger.
Hur var det? Vad gav det att gå i dialog med en stad? Vad gjorde det med oss?

Sedan fick vi möta pedagogistan Marina igen och försöka få en bild av pedagogistans roll i Reggio Emilia.
Find the essens of being a pedagogista, the daily work. Tyvärr stod hon och läste en lååååång text på engelska. De som inte är så bar på engelska kunde ju inte hänga med så bra. Dessutom med italiensk brytning.
Men hon började med att säga att det är en komplex roll som utvecklas i den kontext vi befinner oss i.

Ett fåtal timmar hade vi till shopping innan vi skulle ha en gemensam middag på en restaurang med pizzabuffé.

Tisdag i Reggio Emilia

Frukosten igår på vandrarhemmet var under all kritik! Rostmackor och marmelad! Visserligen kaffe ur automat och någon form av juice men nä inte för oss idag tack! Vi gick ner på Via Emilia och satte oss i solen och intog ett bakverk, dubbel espresso och färskpressad juice. Bättre men långt ifrån så nyttig det kan bli!

Förmiddagen spenderades på förskolan Martiri di Sesso (könets martyrer?)
Här fanns det en pedagogista som heter Alice, föreläste igår om planetariska meddelanden). Hon välkomnade oss men sedan var det ateljeristan Max som talade mest. Han berättade att det var en nybyggd förskola som var en privat donation. Skolan, mark och gård hade kostat runt 22 - 23 miljoner kronor. Här fanns tre avdelningar med 26 barn på varje och två förskollärare som arbetade 8:30-14. Förskolan hade öppet 7:30-16 så innan förskollärarna kom och efter de gått hem fanns det medhjälpare där. Man hade medvetet tillsammans med föräldrarna valt bort att ha leksaker, gungor och klätterställningar på gården. Det fanns naturmaterial, en vattenkälla för fåglar, grönsaksland och ett fåtal cyklar. Man ville att gården så mycket som möjligt skulle likna naturen utanför förskolan. Det viktiga var osmosen mellan ute och inne, ett flöde som inspirerar varandra.

Stenar att måla med vatten på. 

Högt gräs för möjligheten att undersöka.

Pedagogistans roll på förskolan då?
Hon har ingen direkt kontakt med barnen. Hon hade möten/fortbildningar med personal och kunde (sällan) om man bad om det ge råd. Hon hade kontakt med personalen på avdelningar vid behov för att ge återkast till barnen. Ömsesidighet fanns mellan pedagoger och pedagogistan. Hon träffade ateljeristan oftare än arbetslagen. Hon hade också en roll som projektledare, ser till så att det didaktiska projektet passar in i det förutbestämda och ger råd om det. Hon har också en förbindelseroll mellan projkten som försiggår på de olika förskolorna, hon ramar in så att man inte går helt utanför ämnet. Förhandling är det första redskapet men pedagogistan kan även säga nej när det inte funkar inom ramen.

Efter den obligatoriska pastalunchen fick vi träffa pedagogistan Marina Castagnetti (34 år som pedagogista) som berättade om arkivet av publikationer . Här fanns böcker, originaldokumentationer och projektpublikationer sparade sedan 1986. Här har man helt enkelt historian. Fantastiskt egentligen vilket arbete som legat bakom att samla in allt! Tänk om vi hade haft ett sådant arkiv att gå och gräva i och inspireras av om vi kör fast i våra projekt. Här fick man inte ta något med sig men man kan sitta där och läsa.

På kvällen gick vi till "trädtorget" och åt och drack gott!

"Det arbete vi gör blir först helt när det delas av olika sammanhang... 16/5

annars blir det lätt torrt."

Måndag morgon samlades vi tillsammans med seminariegruppen i auditoriet för en presentation och välkomnande därefter smög vi ut till Sala Kuwait. Där fick vi lägga ut våra porträtt som vi klistrat upp på papper som sedan kursledningen tittade på och tolkade ur olika perspektiv.

Vi fick också under en kort stund börja på ett gruppkontrekt i vår 6 grupp. Vi satte oss i ljusateljén på centret.

Föreläsning "Bilden av barnet och lärandet" (en del av den)
Arbetet barnen gör på förskolan delas utåt, det är en viktig del av helheten. Utåt delas det genom sammanfattningar och analyser i publikationer som hamnar på förskolorna, till föräldrar, i arkivet och som vi besökare kan köpa när vi kommer.
De anordnar ibland stora manifestationer på stadens torg. Man anser att pedagogerna inte bara är ansvariga för förskolan utan även för samhället. Förskolan ska ta en del av ansvaret för allt som händer i världen. Pedagogiken ska bygga upp mening av solidaritet.
2014-2015 arbetade förskolorna med Planetariska meddelande där man ville synliggöra barns ekologiska tankar och en barndomskultur som föds i utbyte och inlärning. Projektet hade sin grund i relationer och vårdande. Denna film visades på torget i staden strax innan julen 2015.
Meddelande om och för planeten.

Planetariska meddelanden

Barnen känner sig viktiga som samhällsmedborgare  när deras alster visas upp i staden!

Under denna tid detta projekt pågick var ämnet för pedagogernas fortbildningsprojekt att återge barnens ekologiska tänkande.

Hållbar framtid och Barns ekologiska känslighet? Kan man tänka att det handlar om en önskan om en optimistisk framtid?

Besök på förskolan Linus
Vi besökte en förskola på eftermiddagen på måndagen. Innan dess fick vi pedagogistor en uppgift. Vi skulle hålla fokus på pedagogistan och ställa frågor om hennes roll.
Jag valde att titta på hur pedagoger/pedagogistor/ateljeristor och annan personal förhöll sig till varandra.
På den första förskolan jag besökte, som är ett kooperativ men kommunal, fanns det en pedagogisk koordinator (pedagogista) Vet inte varför han kallade sig så, Luca var hans namn. En väldigt ödmjuk människa som lyssnade in sina pedagoger. Han talade mest av de som var med.

På kvällen samlades vi på hotell Astoria för ett möte med Loris Malaguzzi, ja eller för att se en film om honom. Carlo Barsotti hade haft förmånen att få göra denna film. På filmvisningen var också en del av de människor som funnits runt Loris och som hade haft en relation med honom, pedagogistor, pedagoger, släkt och så vi blivande pedagogistor. Filmen vi såg heter Loris Malaguzzi, mannen från Reggio Emilia.

 Birgitta Kenndy, Anna Barsotti och Carlo Barsotti

Måndag och svårt att få tag i lagad mat på kvällen...

Söndag kväll och veckans första uppgift

Efter snabb installation på det något spartanska rummet går jag, Marina och Ingela 3/6 av vår grupp, ut i staden för att leta efter ljud, toner och klanger. Tänk vad det gör med en när man koncentrerar sig på bara ett sinne. Så många ljud man hör som man aldrig skulle hört annars. Det gäller att skärpa just det sinnet som ska utforskas och man lyssnar in ett ljud i taget och uppmärksammar ljud som skiljer ut sig från mängden. När vi sedan öppnade upp för att ta in synen igen så såg vi helt nya saker! Först satte vi oss på Piazza Martiri och lyssnade sedan tog vi oss in i Parco del Popolo där förskolan Diana ligger.
Ljud som vi hörde på torget:
skateboards
cyklar
tal högljutt ibland
klackar
ringklockor
fåglar
kyrkklocka
barn
flygplan

Och i parken:
vinden i löven
spärrarna på barntåget
barnvagnar
tåget, ett muller
pussar
spel, klick klick
högljudda röster
barn som tjoade
prat
krasanade under skor


Dessa ljud skulle vi sedan gestalta i något material och vi kom fram till att vi ville göra en mobil. Vi hade redan på Bosön bestämt att vi skulle ha med oss glansiga material och i parken plockade vi med oss grenar hem till vandrarhemmet för att påbörja vårt verk.

Jag ska se om jag kan hitta en bättre bild senare. Jag vet att det blev taget ett.


När vi var klara försökte vi hitta något att äta vilket inte är så lätt en söndagskväll i Italien. Det fick bli lie smårätter på Piazza Prospero.

Avfärd från Tiarpsliden och ankomst till Reggio Emilia

Fredag 13/5 Jag säger hej då till min kollega som ska gå hem på föräldraledighet och åker hem och påbörjar min packning inför resan till Reggio Emilia.
Lördagen spenderas med dotter och hennes familj, vi shoppar lite och ved klyvs.

Tidigt på söndagsmorgonen kör mannen mig till Helsingborg för att där ta tåget till Flygplatsen i Köpenhamn.

Usch jag är lite nervös över att åka ensam, det hade varit mycket bättre om vi hade varit två i alla fall. Men allt går bra och 11:45 landar jag i Bologna för vidare avfärd med buss till tågstationen. För att vara på den säkra sidan går jag in på Treinitalias kontor för att köpa biljett vidare till Reggio Emilia.

Och Äntligen framme! Det första jag ser när jag går ut från tågstationen är denna allé som leder upp till den stora "vägkorsningen" som till vänster leder till hotellet vi bodde på förra året, Europa och åt höger Via Emilia A S. Pietro.













Men först går jag förbi Johnnys bar som nu heter
Grattacciello Café.

                 Det är Reggio Narra i år också.

Efter lite irrande kring Piazza Prampolini och Prospero och frågande efter vägen kommer jag fram till denna veckans boende.

"Baktidens och framtidens demokratiska natur, din, min och skalbaggens plats på jorden – vad förenar oss?”

7 och sista dagen på Bosön

Tillsammans ska vi utforska vad hållbar ekologi kan vara... och bli vad hållbar framtid kan vara och bli...

Idag fick vi en väldigt rolig uppgift. Vi fick 6 A5 blad på en pappskiva och sedan skulle vi samla 6 olika porträtt av sig själv. Vi fick mingla runt och rita av sex olika personer UTAN att titta på pappret.

Sedan skulle vi välja en bild var på sig själv och montera på ett större papper. Så här ser vi ut i vår grupp.

 

Gissa vilken som är jag!

Vi fortsatte dagen med att, i 6-gruppen, prata om hur det varit att arbeta med att gestalta ett pedagogiskt ställningstagande i silkespapper, som en 100-språklig reflektionsform. Vad drog det eventuellt ifrån och vad lade det till?

På eftermiddagen fick vi information om vad vi ska arbeta med i våra arbetslag hemma. Vi kommer att arbeta med Hållbar framtid - ekologisk känslighet. För att skapa hopp och framtidstro!Starkt förbundet med demokrati!

Hållbar utveckling är en sådan utveckling som tillfredsställer nuvarande behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Brunndtlandrapporten 1987 s.43

Vi fick information om reggioresan i maj. Och en uppgift att utföra redan på söndag eftermiddag kväll. Vi ska i vår grupp ska gå ut och möta och undersöka stadens ljud toner och klanger och sedan gestalta detta i valfritt material. Denna gestaltning ska sedan pryda "vårt rum" på Loris Malaguzzicentret under vår vistelse där. Vi ska husera i sala Kuwait.

Vi fick även en annan uppgift nämligen att skugga en utbildad pedagogista. Jag har ju ett par i närheten jag kan fråga...

Jag ser verkligen fram mot att återse Reggio Emilia!

Preprojektering

Ja nu har vi förprojekterat, jag och delar av arbetslaget jag ska arbeta med. Jag visade en film från Hamiltons förskola i Helsingborg där barnen odlar mat på sin gård.

Hamiltons förskola Så väldigt inspirerande!

Jag berättade om mitt uppdrag och läste några väl valda citat om ekologisk känslighet.
Sedan lyfte vi fram våra hypoteser kring Hållbar framtid och vad det kan innebära i arbetet med barnen. Arbetslaget kom även fram till att göra detta med vårdnadshavarna på avdelningen. De tänker sätta upp ett stort papper på dörren och erbjuda vårdnadshavarna post-it lappar där de kan skriva sina tankar om hållbar framtid.

Jag presenterade även idén för övrig personal på förskolan och de fick också en tavla att sätta sina hypoteser på.

I Reggio Emilia har vi många sätt att se på barn men bara ett som vi tycker om.

6 april
Oj vad det är svårt att sova när man delar rum med en helt ny bekantskap. Jag snarkar ju rätt mycket i vanliga fall men inatt var det som om jag var tvungen att sova väldigt lätt för att undvika att snarka. Och så ska man inte fisa, hosta, snörvla eller helst inte röra sig så det prasslar i lakanen osv. osv. "Tänk om hon vaknar, sssshhhhyyyy" Jag låg vaken någonstans mellan 2 och 4...



Idag har vi fått lyssna till Anna Barsotti med många långa inlägg från Harold Göthson om vad Reggio Emila står för och förskolornas historia samt vilken betydelse, inverkan och påverkan dessa båda, Anna och Harold, haft i att filosofin kommit hit.

Haroldcitat:
Vad är den svenska förskolans utmaningar om vi speglar oss i förskolan i Re?
Att vara oeniga är inte att hävda att jag har rätt utan det är ett sätt att försöka förstå den andra/e.
(Och jag känner så igen mig, jag själv är gärna lite emot och lite oenig men det betyder ju inte att jag inte kan ändra mig om jag får argument som jag vill förstå bättre.)
Harold säger att vi just nu har två stora orosmoln över Sverige och Europa och ett över hela världen och de är flyktingpolitiken och vår planet. Vi måste ta vara på varandra och vår planet på ett bättre sätt.
Förskolan i Italien har aldrig varit barntillsyn utan alltid sedd som en pedagogisk verksamhet. Barntillsyn har man ordnat på annat sätt bland annat släkt eller "nannys".

Just nu har man dragit igång ett projekt i Reggio Emilia som heter Rättigheter "Diritti" som ska avslutas i december. Alla förskolor har fått ett uppdrag att göra något med sina hallar. Tryckta Lappar med ordet Diritti  sitter i hallarna och det finns podium där det finns små lappar där alla som rör sig därigenom, föräldrar, släkt, personal etc. kan skriva vad rättigheter kan innebära.

Anna barsotti pratar om att barns subjektivitet att de har rätt att vara huvudpersoner i sina egna liv. Att alla ska få vara fria och ansvarsfulla aktörer. (i motsats till ett objektivt synsätt på barn där man jämför barn med varandra)
I RE har två förskollärare 26 barn på en avdelning, då blir miljön som den tredje pedagogen viktig. Barnen arbetar ofta i smågrupper utan någon vuxen för att det är så genomtänkt och materialet uppdukat så att barnen ser vad som ska undersökas eller göras.
Det finns ett solidariskt lärande där man tar tillvara de olikheter som finns hos barnen så de blir en resurs för resten av gruppen.
Pedagogistan ska ha en annan blick, särskild teoretisk kunskap men även ha med sig de 100 språken. Pedagogistan ska göra tillägg i verksamheten som är till gagn för barnen!

Eftermiddagen ägnades åt Marias och Johannas berättelser om deras projekterande arbetssätt. Man har ett brett övergripande tema som sträcker sig över tre år. De har gått ifrån gammaldags planering till en reflektionskultur.
Det finns en skillnad i att arbeta i projekt och att ha ett projektinriktat arbetssätt. Ett projket kan vara "Spindlar och digital teknik" medan i ett projktinriktat arbetssätt kan man ha flera projket igång samtidigt. Man närmar sig barnens intresse på ett visst sätt/förhållningssätt.

Idag fick vi också veta vilket tema vi ska ha med de arbetslag vi ska arbeta mot hemma på förskolorna och det kommer att bli "Hållbar framtid" Återkommer mer om det imorgon...

Dagen avslutades i Mästarvillan med en riktig festmåltid. Sedan blev det minsann tidig sänggång, trodde jag. Jag och min rumskamrat låg och pratade till 23:30, trevligt!

Att gestalta ett pedagogiskt ställningstagande

5 april
Det är min födelsedag! Och här är jag på utbildning i Stockholm.
Dagen började med att vi fick gå in i ett litet rum där det låg en massa bilder/urklipp på ett bord och där skulle vi välja en bild som tilltalade oss och som kunde beskriva oss i vårt arbete med barnen. Jag såg direkt en bild där det ser ut som om det är en tant som hoppar på en studsmatta. Jag tänkte den symboliserar glädje och att våga språnget och att hoppa högt. Jag tänkte också att det kanske hörde mer till min roll som mormor och ock vidare och fick syn på en annan bild som kunde symbolisera arbetet, en trasmatta i massor av olika färger som skulle få symbolisera just olikhet och hur dessa olikheter vävs samman så att vi alla, pedagoger, barn och familjer bildar en helhet. Men det fick bli den studsande tanten. För trots allt så ska ju inget på förskolan ske utan GLÄDJE!

Det första vi sedan gjorde tillsammans var att presentera oss genom den bilden. Det tar rätt lång tid när vi är 42 stycken! Men väldigt givande då vi tolkat på så olika men ibland lika sätt.

Vi hade fått i uppgift att ta med en sak som vi kunde presentera oss mer privat med också.

 Jag hade med en leksak. Min tanke med det var att jag gärna vill ha med leken i allt. Just denna leksak ligger alltid framme hemma hos oss och den kan vi leka med när som helst, När vi har gäster finns den där för att få en snackis eller något att göra när såsen ska bli färdig men den symboliserar också att leken alltid finns närvarande oavsett tidpunkt. Det är inte många fester hos oss som inte har haft någon form av lek/spel/uppdrag som inslag. 

När vi sedan samlades efter lite fika så fick vi se en fotofrekvens från en yngrebarnsavdelning som vi sedan fick analysera. Det var två barn som står vid ett bord och undersöker bollar och ringar. (Fröbel, Bollen och cirklarnas betydelser för de yngre barnen som går igen i ritandet med). Kanske en ingång i ett projekt? (egen tanke) Barnen är i ett ständigt samspel kring materialet (Vygotskij, samspelet, hur icensattes miljön för utforskandet och mötet mellan barnen? Teori kring design Bishons matematiska aktiviteter?) Materialet bjuder in till upprepade undersökningar av formen i relation till trädstammen som också låg på bordet och i relation till den egna och den andres kropp, armarna och huvudet.

Eftersom vi inte varit med och dokumenterat kunde vi bidra med andra sätt att se på situationen. 

Det har varit 17 pedagogistautbildningar under 15 år, vi fick se ett bildspel över dessa åren (jag såg varken Maria eller Vera :( ) Mellan 2001 och 2003 var det ingen formell utbildning utan intyg men efter det. 2012 började man åka till Reggio Emilia. 

Per Alnervik berättar lite om sitt ledarskap och sin roll som pedagogista på HallonEtt att det innebär att bygga en verksamhet utifrån VÄRDEN, en värdestyrd verksamhet. Tack för den säger jag!

Hur organiserar vi vår och barnens tid? Ja, han tar upp vad pedagogistan uppgifter kan vara men det tror jag att jag tar en annan gång. 

Vi blev också delade i 3-grupper där vi skulle dela våra pedagogiska ställningstagande, detta skulle ske under strikta former. En berättar och en skriver och vi skulle rikta all vår uppmärksamhet mot den som berättade och inte avbryta! Sedan fick vi ställa frågor och vara nyfikna. Som gåva till den som berättat gav vi sedan anteckningarna. "Varje människa ska få ta plats men inte på bekostnad av någon annan" Hoppas att jag citerat rätt nu. Jag berättade om hur vi arbetar med den pedagogiska dokumentationen och båda mina reflektionspartners blev nyfikna och ska få vår mall. Jag berättade också om vårt pågående utvecklingsarbete kring värdegrunden och kulturanalyserna och fick tipsat om Ulf Blossings bok Kompetens för samspelande skolor. kul när man kan inspirera! En av de tre som jag kom i grupp med kom fram till mig vid ett senare tillfälle när jag satt med bedömningar, inför ett seminarium min Lokala VFU-ledarkollega ska ha imorgon om summativ och formativ bedömng och undrade vad jag gjorde och jag berättade så sa hon "Oh vilken hög kvalitet ni verkar ha på allt!"  KUL! Men jo, vi har en hög kvalitet på mycket av det vi gör i MunkaLjungby...

På kvällen fick vi använda händerna och sjunka in i kontemplation när vi skulle gestalta vårt pedagogiska ställningstagande med tapetklister och silkespapper på pärmar som sedan skulle bli vår reflektionsbok.

 

God natt! Nu ska jag försöka sova med en vitt främmande människa i samma rum...

Morgondagens schema:

Onsdag den 6/4

8:30-12          Föreläsning med Anna Barsotti och Harold Göthson.

13-16:30        Att arbeta projekterande. Pedagogistans roll. Fortsatt arbete med pedagogiska ställningstaganden.

19:00             Middag med (lek)

Framme

4 april

Äntligen framme på Bosön efter en lång dag med först jobb sedan skoinköp, hem och sedan iväg till flygplatsen.

 Hade jag tänk till så hade jag nog tagit flyget till Bromma istället för till Arlanda men det gick bra ändå. Pendeltåg (kunde inte låta bli att sjunga inne i huvudet, Åka pendeltåg aa) från Arlanda till T-centralen sedan tunnelbana till Ropsten och sist buss till Bosön. Det var rätt smidigt men lite svårt att bli förstådd. Jag fick i alla fall bra men aningen för snabb hjälp på flygplatsen.

Nu är jag incheckad på hotellet jag har druckit en kopp te i cafeterian och nu ska jag lägga mig och sova gott. Morgondagen ser ut så här:

Tisdag den 5/4

9-10               Drop-in kaffe/te med fralla

10-12             Kursstart och presentation.

13-16:30        Från pedagogistautbildning till pedagogistautbildning. En tillbakablick på tidigare utbildningar. Information om pedagogistautbildningens sammanhang, kursupplägg och organisation.

Grupparbete kring pedagogiska ställningstaganden.

18:00             Middag

19:30             Arbete med pedagogiska ställningstaganden

Det ska bli spännande det här med pedagogiska ställningstagande jag har ju skrivit mina egna men tänk om jag uppfattat uppgiften helt fel! Jag delar dom här sedan.

God natt alla därhemma och därborta.Sov sött, det ska jag göra. ZZzzzzz

Pedagogiska ställningstagande

Vilka viktiga personer, sammanhang och situationer har påverkat mig i min yrkesroll?

Viktiga personer och inspiratörer! Ja, tänk om jag hade kunnat kommit ihåg namn! Önsketänkande!
Men redan på högskolan i Malmö när jag läste till förskollärare tilltalades jag av det sättet att lära sig, vi formade vår utbildning i viss grad själva. Vi hade väldigt mycket "läs vad du vill inom detta området och redovisa i en rapport". Hjälp mig ni som kommer ihåg vad det hette! L..?
Det talades också om att högskolan var reggioinspirerad.
När jag började arbeta så fanns det vissa arbetssätt jag inte kunde förlika mig med så jag drog iväg åt annat håll och ville komma vidare och veta mer. Därifrån kommer mitt stora intresse för utvecklingsarbete i förskolan. Jag har haft väldigt bra chefer som sett mig i det och jag har nästan fått gå alla de utbildningar jag bett om. Och gått på massor av föreläsningar i arbetet men faktiskt också på min fritid. Mitt arbete har hela tiden varit min hobby också.
När jag kom till Munka Ljungby fick jag ett ord på det jag sökt hela tiden, Reggio Emilia inspiration. Visst hade jag det i tankarna från högskoletiden men först nu såg jag hur det kunde fungera. Min chef åkte till Italien och kom hem och inspirerade ännu mer och sen fick jag också åka till Reggio Emilia en vecka förra året. Men det var en föreläsning där som verkligen fick fart på mitt intresse för pedagogistarollen. Den handlade om ett projekt, som hette doftflickan, där barnen utforskade hur dofterna kommer in i kroppen . Kanske jag skriver mer om den senare någon gång.

Ett studiebesök i Kalmar, Harold Göthson, mm. mfl. och mer och mer och mer.

Mitt pedagogiska ställningstagande hittills kan väl beskrivas som ett barncentrerat förhållningssätt där barn är lika mycket värda som en vuxen. Deras önskemål, åsikter, tyckande är lika viktiga som mina. Barn är lika mycket människor som vi vuxna och förtjänar lika mycket respekt.

Barn (människor) är kreativa, rörliga, nyfikna, olika, kompetenta (i alla situationer), innovativa, och har ett forskande förhållningssätt till omvärlden. De testar ju nya hypoteser hela tiden! Se på de barn som trycker på knappen som öppnar dörren gång på gång! Vad är det om inte ett utforskande! Dörren öppnar sig varje gång jag trycker! WOW!

Vi är på förskolan för barnens skull! Förskolan är barnens arena!
Med dessa ord avslutar jag mitt ställningstagande om min barnsyn och skrivandet för denna gång.

Hej hopp!

Resor

Nu börjar det roliga! Jag har börjat kolla vilka transportmedel och kostnader för resor både till Lidingö den 5-7 april men även till Reggio Emilia i maj. Flyg eller tåg? Sen vill jag gärna vara uppe i Stockholm och gärna på Lidingö dagen innan så att jag har sovit gott när vi sedan börjar 9:00 den 5 april.

Till första träffen ska vi ta med en sak som vi förknippar med en plats och den när vi presenterar oss för varandra. Hm, undrar vad jag ska ha med mig...

Jag har ett arbetslag att samarbeta med! Pedagogerna på en avdelning på min förskola anmälde sig frivilliga. Härligt! 

Nu kom Inbjudan!

22 januari

En inbjudan damp ner i brevlådan häromdagen! Nu är det verklighet! Litteraturlistan var välkänd, det är inte många böcker jag behöver köpa. Jag är ju en boksamlare och har en del i hyllorna. Alla böckerna är inte lästa från pärm till pärm men nu blir de det. Till första tillfället i April ska jag läsa Reflektionshandboken för pedagoger och Om värden och omvärlden. Pedagogik i praktik och teori med inspiration från Reggio Emilia. Det känns inte alltför betungande.

Jag ska också välja ut ett arbetslag på hemmaplan som jag ska arbeta med i min berättelse. Jag slängde ut en förfrågan på förskolans messenger om det är något arbetslag som känner sig intresserde.

Jag är lite nervös, jag tycker inte om att resa ensam) inför resan upp till Bosön men det är fler här nerifrån skåne och Halland som ska dit så jag får väl ta kontakt med dem.